Hur känns det nu efter att Talgbollen haft premiär?
– Det känns bra. Vi har hunnit spela några föreställningar ihop nu och jag tycker att vi blir bara mer och mer samspelta ihop.
Kan du berätta lite om föreställningen?
– Talgbollen bygger på Guy de Maupassants novell Fettpärlan och tar upp hur vår syn på prostitution i stort sätt är den samma som för 100 år sedan. Handlingen utspelar sig under krigstid där en grupp människor flyr från kriget. En av resenärerna är den prostituerade Elisabeth Rousset. Under föreställningen förflyttar vi oss genom tiden från 1870-talet till idag.
Hur var det att arbeta med ämnet prostitution?
– Att arbeta med ämnet prostitution har egentligen varit som att arbeta med vilket ämne som helst. Allt som sätts upp på en scen är frågeställningar av olika slag, vissa är bara med kontroversiella än andra, men de är alla lika viktiga. Vi i ensemblen diskuterade prostitution innan vi började repetitionerna och alla hade åsikter och deltog i diskussionen. Vi märker även nu när vi spelar att publiken är väldigt uppmärksamma under föreställningarna, att ämnet fortfarande väcker många frågeställningar. Det är det som är det viktiga - att sätta igång diskussionen. Sedan får folk tycka vad de vill.
Du har arbetat på såväl små som stora teatrar och institutioner. Vad tycker du är skillnaden?
– De har alla olika kvalitéer. I en fri grupp får man vara beredd på att hugga in lite mer där det behövs, man har en större insyn i hela produktionen och ekonomin. De större institutionerna kan däremot kännas tryggare ibland. Du har en lön och endast din uppgift att koncentrera dig på.
Vad tycker du är skillnaden mellan att arbeta med film och teater?
– Man arbetar med sin roll på olika sätt i teater och film. I teater använder du större medel för att uttrycka din karaktärs känslor, i film använder du mycket mindre. I film kan du dessutom ta omtagningar och testa olika saker, plus att redigeringen av slutprodukten kan ändra mycket. Film är dessutom konstant, du gör en prestation som sedan är den enda som visas. På teatern presterar du lite olika varje gång.
Vad har du för tips till alla som vill komma in i skådespelareyrket?
– Själv har jag arbetat även som statist, inspicient och attributör och haft insyn i olika delar av en produktion. Då inser man vilket lagarbete det är. Det är nyttigt. Jag tycker också att det är viktigt att utbilda sig och utvecklas genom fortbildning. Om man sedan går scenskola eller skräddarsyr sin egen utbildning är upp till var och en. Får man dessutom möjlighet att prata med en skådespelare man gillar så fråga dem om deras tips, för alla har tagit sig fram på olika sätt och kan berätta om det.
Talgbollen spelas på Spegelteatern i Stockholm till och med den 24e oktober.
Foto från Talgbollen är Anna Adolfsson och Åsa Älmeby Thorne, fotograf: David Nachmann
Av Andrea Berglund
StagePoolaren Åsa Älmeby Thorne medverkar i Teater Olydigs föreställning ”Talgbollen” som hade premiär den 26e september i Stockholm. 
